Borta och hemma.

Tänkte jag skulle skriva några rader varje dag, tre av dessa dagar här.

Dag ett.

Älskade och vår lilla ligger tätt, bredvid mig. De sover. Liten grön ullfilt och regnjackor på gräset, det fläktar i det varma och jag hör sirener, kanske för att minska romantiken. Vi är nedan det äldsta slottet på Irland (sades det). Dagen är fin, lugn, fåglarna pratar med oss och med varandra och jag sneglar över axeln. Ser min egen rumpa i tighta jeans, platt och utfluten (vill nästan säga utflyten, som i flyta, men det blir fel), tycker den ser ok snygg ut.

Jag petar bort en liten grön lus från Melkers öga, han rycker till, pappan rycker till. RÄDD för regnmolnen! Nej, det är ingen fara. Tar på sig en tunn randig tröja och somnar om. Jag upptäcker en fläck av pappa-dreggel på Melkers mössa (den är cool och kommer från Berlin), sen ler jag och lägger pennan bort.

Dag två.

Klantiga eller dåliga? oerfarna föräldrar. Filt i gräset idag igen. Melker sover nu. Sussande, matande, roande, road? gosande. Melker bajsar och mamman har ingen ren blöja med. Petar av bajset i gräset, sätter på samma blöja igen, inte ren och inte heller full av bajs. Lilla fina barn.

Vi byter ställe för skuggan blir för kall, det prasslar i torra löv, Någon är där, söker.

Äldre herre kommer fram till mig där jag sitter som en skräddare med sträckt rygg. Små rutor på kavajen och mustach. Han frågar om jag mediterar, kommer nära, för nära och sätter sig på huk. Äter munk ur prasslig påse och frågar om jag vill ha. Nej tack säger jag, jag är artig. Den äldre luter sig mot mig, ut med armarna och försöker krama om mig. Av reflex ryggar jag tillbaka. Rädd. Säger något som; nej, det är ok. Kan inte längre minnas. Men, jag gillar också att meditera! vill mannen berätta. Håller fram handen för att jag ska ta den, blundar. Jag tar den inte, kanske såg jag bara frågande ut, fortfarande rädd. Vi är mitt på dagen, i en park, utanför en kyrka av sten, Melker sover och jag är rädd för en främling. Brukar sällan känna så, naiv och godtrogen. Mannen tröttnar och går, tom prasslig påse i sin hand.

Dag tre.

Tredje dagen på filt i grönt gräs. Melker sover. Sover i skuggan av ny gammal Irlänsk barnvagn med trasigt hjul och utan broms. "Utan hjul och utan däck och motorn den är väck" Idag la vi våra händer på en sten av magi, eller evighet, minns inte.

Borta och hemma, nu är vi åter.

/Lina