Dalom.

Skiss till träprojekt.
Väntar här hemma.

Vi åker till Dalom över helgen.

Hoppas på sol och lugna stunder.

Magen har börjat puta och tar i diskbänken när jag lagar mat, det hänger en färgglad, barnslig gardin i köksfönstret

och väskorna är packade.

Trevlig första advent önskar jag er!

/Lina

Lyssna.

Jag måste lära mig lyssna till små försynta röster.
De hörs ständigt, om jag lyssnar noga.
En gäll skriker från nedan. Var? Kroppen.
Fötterna, jag fryser om fötterna.
-Sätt på dig ett par strumpor kära vän.
En annan kommer från innanför, tänket? nej. Ljud, öron, huvud. Dimma, jag hör inte.
-Sänk musiken!
jag hör när rösten måste skrika, kanske är de fler.
Jag sänker musiken.
Tar ett djupt andetag, dricker en klunk av mitt varma. Måste andas igen.
Djupt och suck. Jag anar från magen, i luften som strömmar ur. Det känns fel.
-Ät inte så förbannade fort!
Nej, varför göra det.
Jag måste lära mig lyssna till små försynta röster.
De hörs ständigt, om jag lyssnar noga.

Så, blir de då, med mig, en och samma stämma.

/Lina

Yoga nidra.

Filt på mig på fäll på filt på golv.
Vetekudde under nacken
och yoga nidra, för mig, bara för mig.

/Lina

Tappad.

Någon har tappat sin färgglada godispåse i en tunnel mot stan.
Lite längre fram ligger rosor på marken, söndertrampade. Nästan jag vill skrika som Lotta, -du tappade en gran, du tappade en gran.
Fast den som tappat redan var borta, för länge sedan.
Ur mig kommer ingenting,
vi går vidare.

/Lina

Liten kille.

Liten kille äter äpple på stol.

Mamman ringer kommunen. Får veta att vi absolut inte kommer få någon dagisplats, platsbrist.

Känns svårt.

/Lina

Krona kröna.

Krona av järntråd, botten är klädd med vadmal och pärlor.
För mig är detta en ny variant av krona. Svart tråd och romantisk botten. Här i väntan på konung eller prinsessa, funderar på dess öde, kanske en oro, kanske bara som den är.

Jag är pinsamt nöjd och jag lovar att den är mycket finare i verkligheten.

Trevlig helg till er alla.
/Lina

Granna färg.

Färg.
Mitt nya projekt. Hela bilden är färdig i sinnet.
Om och om frågar jag mig varför jag alltid måste ge mig in på sådana, evighetens projekt.
Långsamma rader av ryaknutar, sakta, sakta, men framåt.

Idag är jag illgrön, och lite blå, syr i orange och skalar morötter med barndomens doft.
Mamma sa alltid, -det är bara att torka dem i gräset. Vi gjorde som så, gnuggade mot gräs och mossa, behöll blasten på, men vi förstod aldrig hur fint det var.

/Lina

Ylle på posten.

För en tid sedan gjorde jag en beställning av mormor. Ulltröja till Melker med knäppning fram. Valde garn och mönster och väntade.
Igår fick vi paket i brevlådan. Mycket till Melker och lite till mig.
Jag är förtjust!
Duktiga, duktiga mormor, hur ska jag någonsin kunna lära mig allt du kan?
(Tröjan är egentligen brun, men allt tycks vara grått för tillfället.)

/Lina

Stuvade makaroner.

Försöker komma till sans, tänka gult eller rött eller kanske rosa.
Sol.
Det enda som kommer upp är stuvade makaroner. Jag vill ha stuvade makaroner! Det enda jag vill.
/Lina

Högblank skiva i vitt.

Färdigt litet bord, med högblank skiva i vitt.

/Lina

Näpen lingonkrans med pärlor och plös.

Näpen lingonkrans med pärlor och plös.

Kom till mina drömmar natten till igår.

Det är lustigt,

så mycket som vill ut, som ståckar på.

Det är nästan som en sjukdom det här, skapandet, beroende, behov för att överleva.

God dag till er alla!

/Lina

Klädda till brud.

Vi är uppe tidigt. Leker med klossar och små rödmålade dalahästar.
-Var är hästen?
-Kan mamma få hästen?
Vi kikar ur genom små små springor, jag är hukad och Melker står på tå.
-Titta. -Titta.
Utanför står bilar som om klädda till brud, tunna vita slöjor.
Än är dagen romantisk, och väldigt, väldigt ny.

/Lina

Pinne med guldtopp.

Mamman hade barnvakt ett par timmar igår.

Passade på, satt i framåtlutad bredbent ställning, men en trästav i ena handen och en kniv i den andra.

Lät mig fångas av stunden.

En kopp varmt på bordet bredvid som glömdes bort, och små, små flisor över vardagsrumsgolv.

Det blev en bra dag.

Vid läggdags kommer pappan hem. Vi fäller kommentarer om dagen.

-Jag såg en räv, säger han.

-Jaha, jag har gjort musli, säger jag.

Som "godnattsaga" får jag höra om kvinna 65 och man 60, båda har KOL, hjärt/kärlsjukdom och amputerade ben till följd av förstörda kärl.

De är stor rökare, hon har alkoholproblem, skämtar om att hon vill ha konjak till kaffet, eller kanske punsch, fnittrar när han är med.

De ligger på sjukhus, delar sal, väntar på döden. På dagarna röker de tillsammans, och aldrig tidigare har de varit så kära.

Resultat av lediga timmar, ännu en pinne att pryda blomman med, denna med guldtopp.

/Lina

Frö.

15 veckor gammal, gror frö i min mage.
Får mig att stråla ibland, och gråta ibland.
Får mig att känna mig kissnödig ofta,
glad och livrädd.
Får mig att drömma om framtiden och gör att jag känner mig vuxen.
Vi ville och längtade, jag saknade magen, längtade ibland efter att få föda ännu ett liv.
Varken jag eller älskade var beredda på den storm som skulle komma. Förra gången var det så lugnt, i alla fall som vi minns.
Jag känner inte igen mig själv, pendlar mellan högt och lågt och har ingen kontroll över mina känslor. Att jag kunde vara såhär?
Det är tufft nu och vi kämpar båda, jag med mig, älskade med mig, och mitt i allt försöker vi vara de bästa av föräldrar.
Förunderligt, livet.

/Lina

Bord av impuls.

Ett litet bord av impuls. Jag är så svag för string grejen men undrar vad jag ska göra med det. Ännu har vi ingen plats.
Skivan faller mig dock inte i smaken så den måste jag göra något åt. Funderar på att måla den vit för tillfället och sedan eventuellt kakla med små små kakelplattor. Har ni några förslag?

Ha en bra dag!

/Lina

Eftermiddag i väntan.

Melker har somnat.

Jag gör en kanna varmt, japansk lime, och väljer min finaste kopp.

En sked honung.

Sätter mig i soffan, släpper axlarna och andas.

Jäverling sjunger vackra toner där bakom och jag kisar med ögonen för allt känns lugnare då.

Försiktigt dricker jag min första klunk,

och ryser.

Ny, alldeles för dyr kanna, trots rea, med rykande hett.

/Lina

Kudde i natur.

Senaste kudden i den grönaste av mossa.
Sydd av vadmal linne och skinn. Pärlor och virkad liten som smycke.

/Lina

Oro i färg.

Oro i färg, ungefär som jag känner mig.

Vi är tillbaka i stan efter en tid i Dalarna. Det är ovant som vanligt, och trångt.

Jag har varit produktiv, försökt sätta färg på en grå höst och täljt tills armarna värkt.

Jag köpte en Orkidé för att jag tyckte det behövdes. Den blommar för den som vill se genom tjocka timmerväggar. Väntar på mig.

(Dessvärre tog batteriet i kameran slut innan jag hann ta några bilder, det får bli nästa gång.)

Här, enkel Oro i färg. Fick pryda vår bro när vi festade för ettåringen.

/Lina