Hon älskar honom
när han lugnt läser böcker upp och ner.
Hon älskar honom
när han klamrar sig fast för han inte vill hon ska gå.
Hon älskar honom när han dansar, och gillar barnprogrammens intro allra bäst.
Hon älskar honom.
Också när han gallskriker, pekar på tallriken, men ändå inte vill äta.
/Lina
onsdag 17 februari 2010
tisdag 16 februari 2010
torsdag 11 februari 2010
Silver och guld och vitt med orange.
Ljus skir lyx, med silver och guld och blänkande glas.
Senaste min.
Hon hänger snett ovan, fångar tankar och dagens drömmar. Väntar på nytt.
Idag är en sådan dag när ljuset inte riktigt vill
och jag blir förbannad på barnlåsen i köksskåpen.
Att få sitta innanför och se ut.
Inte som fånge, men privilegierad.
Bara lite vemod.
Jag ser pojkar skynda, klädda som äldre män, och det tycker de är tuffa.
Nutid. Tiden som är nu. Har den inte redan varit?
Det gungar några barn där också, högt och vågat, utanför. Minns hur vi gungade. Jag och syster, och Thomas och Pote. Men Pote fanns bara i fantasin. Han var hennes vän.
Jag tycker det är vackert, och ibland känns avund för att min fantasi inte var sådan. Jag var så rationell, som jag vill minnas.
/Lina
(Förresten, jag har halsband på mig idag.)
onsdag 10 februari 2010
Stil.
Älskar färgerna i brickan!
Stil.
Ofta är jag splittrad.
Gillar rena enkla, men också färg och lekfullhet.
Lantligt och retro.
50,60,70-tal blandas med allmoge och barnasinne hos oss. Precis som jag vill ha det.
Jag har jobbat hela dagen, suttit fel och länge. Dålig hållning.
Pillat och kisat och koncentrerat mig.
Bjuder bilder imorgon, om ljuset vill.
God kväll.
/Lina
Etiketter:
Loppis
tisdag 9 februari 2010
Mattor och längtan.
Kommer passa fint i lilla dalahuset där panelen målades ljus grå sommaren som var.
Jag längtar, längtar till ljus och små klibbiga björklöv, frö i jord och barfotafötter.
/Lina
Etiketter:
Loppis
måndag 8 februari 2010
Insikt.
och Melker rockar loss med penslarna.
Lite banan mellan varven.
Känner mig lättad av insikter.
Förundras,
över hur skönt det är att förstå.
Jag på väg.
(Sista bilden är lite gulgrön för att illustrera hur illamående man kan bli av att rocka med färgens penslar och samtidigt äta banan.)
/Lina
Etiketter:
Målat
söndag 7 februari 2010
Blommans pinne.
Nu ska jag ut i solen och lapa. Jag är törstig!
Ska se och känna allt, det är en sådan dag idag.
/Lina
Etiketter:
Trä
lördag 6 februari 2010
Lite trög.
Jag vill skriva nåt,
berätta och dela med mig.
Vet inte vilka ord. Kan inte välja.
Vad vill jag säga?
Jag ska fundera.
/Lina
berätta och dela med mig.
Vet inte vilka ord. Kan inte välja.
Vad vill jag säga?
Jag ska fundera.
/Lina
onsdag 3 februari 2010
Nariga händer.
Diskar, igen,
spänner rumpan för att höfterna ska hålla ihop.
Det är när man är såhär trött,
som när man bara vill gråta,
man borde brygga te, tända ljus och lyssna på Rickard Jäverling.
Mina händer är nariga.
Trodde aldrig jag skulle bli en sån med nariga händer. Har alltid varit en varmhand, lite svettig. Aldrig vantar när jag var liten.
En dagisfröken sa,- du kommer få reumatism när du blir stor om du inte sätter på dig vantarna. Jag tyckte inte om den fröken. Hon fick mig vilja fjäska och trippa på tå.
Sånt som barn bara gör när ingen kärlek finns.
/Lina
spänner rumpan för att höfterna ska hålla ihop.
Det är när man är såhär trött,
som när man bara vill gråta,
man borde brygga te, tända ljus och lyssna på Rickard Jäverling.
Mina händer är nariga.
Trodde aldrig jag skulle bli en sån med nariga händer. Har alltid varit en varmhand, lite svettig. Aldrig vantar när jag var liten.
En dagisfröken sa,- du kommer få reumatism när du blir stor om du inte sätter på dig vantarna. Jag tyckte inte om den fröken. Hon fick mig vilja fjäska och trippa på tå.
Sånt som barn bara gör när ingen kärlek finns.
/Lina
Etiketter:
Ord
Tjugo små ledsna.
Jag diskar fat och tycker om rosa tulpaner. Det är nu jag borde vila. När Melker sover middag, jag är trött...
Vi gick till förskolan idag igen, gjorde ett nytt försök.
Öppnar dörren, hör ljudet av förtvivlade barn. De är ledsna, snoriga, gråter, ser ynkliga ut och jag vill ta dem alla i min famn.
Allt är redan huller om buller, som en gymnastiksal med leksaker, ingen soffa, inga mattor, ingen känsla av hem.
Klockan är tio över nio på morgonen.
Melker är lugn, men mamman är stressad.
Alla är de dryga året, de små, ca tjugo stycken. Allt är stort och nytt.
Fyra fröknar.
Jag känner oro nu, här vid mina våta fat.
Hur ska så små finna lugn i en sådan miljö? Hur ska de kunna känna trygghet, ha möjlighet att lära något (mer än att vässa sina armbågar), bli sedda och få sina behov tillgodosedda?
Hur var det för er? Ska det vara såhär?
Var är du dagmamma?!
/Lina
tisdag 2 februari 2010
Glada färg.
Ett papper, fyra penslar.
Röd, grön, gul och blå.
Ett mästerverk!
/Lina
Sorg.
Alla mina Fair Trade skålar i kras.
Och jag som inte ens köpt dem på loppis.
Tyckte så mycket om att jag inte kan slänga dem. Kanske kan de finna sin plats i den hårdaste av betong? Små planer jag har.
Jag är på benen igen, långsam men upprätt.
Inspirerad också!
Har börjat sy nytt. Nytt för handen och ögat, men för tanken ack så välkänt.
Förresten har ni lyssnat på The baseballs? Jag sitter här och ler.
/Lina
måndag 1 februari 2010
Kalas Calici.
Vi har kalas calici, som någon sa. Det känns roligare om man ser det så.
Blåbärssoppa, skorpor, Resorb och det vitaste bröd står på menyn. Jag hör av mig när vi festat färdigt.
/Lina
Blåbärssoppa, skorpor, Resorb och det vitaste bröd står på menyn. Jag hör av mig när vi festat färdigt.
/Lina
söndag 31 januari 2010
Tvåändstickat och grattis.
Vi var på kurs igår, jag och mormor. Koncentrerade oss i tre timmar, lärde aviga och räta och uppläggning och kedjegång. Fantastiskt stimulerande att lära nytt.
Och så önskar vi största grattis till min kära och Melkers pappa. Han fyller år idag!
/Lina
Etiketter:
Textil
fredag 29 januari 2010
Örngott.
Gästhantverkare: Älskade pappan.
Örngott i lakansväv med textiltryck.
När man går på dagis måste man ha egen kudde och filt. Pappan gjorde ett eget örngott till lillfisen att ta med.
Jag gillar!
Trevlig helg.
/Lina
Tomhet.

Som alltid när jag avslutat ett projekt medföljer tomhet. Till en början förstår jag inte vad som är fel, känner bara att jag är orolig och rastlös. Inget finns att jobba på eller ta paus ifrån.Sen förstår jag, och såhär är det varje gång.
Här om kvällen, när kronan nedan var färdig kom tomheten. Älskade pysslade med sitt och jag satt först bara som ett fån, tittade på och visste inte var jag skulle göra av mig själv.
Började tälja. Satt till alldeles för sent, för att jag inte kunde sluta, och kunde senare inte somna av all inspiration som tog min uppmärksamhet.
Jag har inte täljt färdigt ännu.
Ovan en prydnadspinne från i höstas. Den står i en kruka utanför vår dörr i Dalär. Runt om finns skarpt grönmålade kvistar. Jag tyckte allt var för grått då.
/Lina
Etiketter:
Trä
onsdag 27 januari 2010
Dalkrona av blandslöjd.
Dalkrona med romantik och prål.
Krona av blandslöjd.
Mitten av svart kläde, broderi och vita vadmalsrosor. Glaspärlor som smycke och hängen. Nertill, en kjol av material liknande tyll, band av röd vadmal, svarta tunna sidenband samt vävda bomullsband. Insida klädd med rosa lintyg.
Ovan en trådslöjdskrona men glaspärlor och hängen i topp. Dessa gjorda av metalltråd, rosa kläde, guldfärgat skinn och glaspärlor.
Kronan är sydd för hand med lintråd.
Min tanke var att göra en krona med känsla av folklore och romantik. Smyckad men stilren. Färgglad men snäll.
Kanske hänger hon över dukat bord vid fest, i ett ensamt fönster eller fångar hon drömmar ovan bädd.
/Lina
tisdag 26 januari 2010
Gör om.
Rättar till.
Jag har en tydlig plan. Ett mål.
Nu hänger hon här ovan, min krona, men mörkret nästan slukar henne.
/Lina
Morgon.
Njuter av att vara uppe svintidigt. Dricker te och kollar "Salong för alla" med lillfisen. Kan inte hålla mig för skratt när A-lagardockorna sjunger lustiga julsånger. Fina dialekter ha de också, dockorna.
Så himla mycket verklighet.
Nästan lika mycket som att sätta sig på en buss, innan morgonen blivit dag, se alla människor som ska till sitt, drömma och glömma bort, på vippen missa sin hållplats.
Lagom skeptisk fiskorv. Snart går han till dagis för första gången i sitt liv.
/Lina
Så himla mycket verklighet.
Nästan lika mycket som att sätta sig på en buss, innan morgonen blivit dag, se alla människor som ska till sitt, drömma och glömma bort, på vippen missa sin hållplats.
/Lina
Etiketter:
Ord
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)