Tunn och skir med pastell. Blandade pärlor på stomme av järntråd.
Enkel,
men tingel tangel.
Drömmer om dagarna,
kämpar mot rastlösheten som vill klamra sig fats om benen
och magen
och gripa ett stadigt tag om hjärtat.
Nästan som Melker gör ibland. Han sträcker sin lilla kropp uppåt, får oftast tag i mina tuttar, nyper till och får mig känna att jag lever.
Läste några rader i en bok tidigare, tyckte orden var vackra, det vackraste som finns,
eller fanns just då.
Bara jag och orden, på soffan, med huvudet mot kudde och blött hår som torkade sakta.
Det var en fin stund.
/Lina
Anar en kulör jag känner igen bland pärlorna?! Så bra att du grejar med lite annat,ta en paus från allt sy...de behövs nog,du har varit så kreativ de senaste juh!
SvaraRaderaSå vackra hjärtan. Trevligt och personligt vardagsrum, vi har sålt en identisk grön emmastol som ni har och här brevid mig har jag en exakt likadan pennburk som du visar i ett tidigare inlägg, kul med likheter :-)
SvaraRaderaHjärtan är en så fin form, går att utveckla i det evinnerliga. Tunn, skör och ändå så hård i sin ståltråd. Vacker med sina pärlor som harmonierar. Såååååååååååå fint!
SvaraRadera