Går hem i kyla.
Lite håll under magen, det börjar komma nu.
Glömmer och förvånas varje gång jag tar min kappa av.
Fryser när jag ser människor i tights,
det är mörkt och jag släpar kassar i stela armar.
Kommer hem till min familj, kan faktiskt säga att jag har en nu, sen ett drygt år tillbaka.
Det står mat på bordet och jag får slå mig ner.
De andra två tar hand om disken. En stor står bakom, liten i bar överkropp framför, på stol.
Ibland känner jag mig som i en bubbla, där i bakgrunden finns jag, ser och förundras över fantasin. Varför kom jag aldrig på tanken att göra så?
Kanske är jag för kort, jag skulle inte räcka om.
Kanske om jag gick runt, tog en annan väg, min väg.
Nu spelas mig musik och jag vill skriva, många sidor,
måla tavlor, stora stora tavlor.
Kvällen är, och jag känner mig speciell.
Det är bra.
Lite som att lyssna på musik i lurar, nära, när det är mörkt, i en bil, och någon annan kör.
Bara lyssna och åka med.
/Lina
Härligt gumman.... måla stort!
SvaraRaderaMmmmmmmmmmmmmmmm =)
SvaraRaderaDu skapar så vackert!!
SvaraRaderaKram
hej min vän, va fin din sida är och va mycket fint o vackert du har gjort sen sist. Läser och njuter av dina ord de är som en melodi-din
SvaraRaderasjälv är jag fortfarande sjuk så det var tur att vi inte kramades. Det har blivit mycket tv tittande för det är nästan det ända jag klarar av, jag dagdrömmer om allt vackert jag skulle vilja skapa, men orkar inte. Ta hand om din lilla familj, den blir snart större än min:) Kramisar från ett -25 gradigt dalarna
Det är fint att ha en familj... :)
SvaraRaderaTack snälla Lina för tipsen! Jag är absolut hjälpt och jag hoppas att det inte tar alltför lång tid innan jag visar ett resultat på bloggen. Ha en riktigt skön helg, Viktoria
SvaraRadera