Vi har ingen annan soffa, eller mjuk sittplats där uppe, på kvällarna sitter vi vid bordet i allrummet.
Det kan ge endel träsmak.
Jag har därför sytt en ny dyna och tillhörande randiga kuddar.
Ibland kan jag se gammelmorfar framför mig när han sitter på soffan. Han satt alltid till vänster, drack kaffe på fat, med socker och darrig hand. Vi förstod aldrig varför han trilskades så. Till höger låg en kudde och en bunt små hemvävda filtar. Hon drog dem över sig, gammelmormor, när hon vilade om dagarna. Jag kommer aldrig glömma.
/Lina
Visst är det en härlig tanke... att man har dem kvar på nåt sätt. Att man till och med kan känna lukter och smaker när man minns...
SvaraRaderaSå mycket minnen den där soffan är laddade med. SÅ bra att den hamnade hos dig så att minnena får leva vidare. Tycker att den där hörnan i ditt dalahus är så vackert och mysigt och inbjudande. Och min slöjdsjäl jublar över den underbara kronan i taket!
SvaraRaderaDe är oxå min dröm att ha en riktig kökssoffa,en med historia... Så fint du gör vännen!
SvaraRaderaInte jag heller! =) // Syster
SvaraRadera