tisdag 11 augusti 2009

Morgonen kommer tidigt.

Vi ställer sällan klockan, numer.
Morgonen kommer tidigt ändå.
Den kryper över våra kroppar, som inte vill vakna
och tränger in i våra torra munnar. Ger luft och smak.
Den rör vid min arm, säger, - du lever, Snälla lyft mig.
Den står vid sängkanten, nästan hoppar,
och ler.

Idag går tåget vidare.

Gräsklippare vid mammas stuga.

/Lina

5 kommentarer:

  1. Hej Lina! DU skriver så vackert. KAn precis känna hur morgonen kommer, när man inte riktigt orkar vakna.

    SvaraRadera
  2. hej du goa, har suttit en lång stund och bara njuter av dina texter, du berör och gör mig rörd! ha det gott på tåget! varmkram lotten

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas att du skriver ner dina tankar även i pappersform ! Skulle bli en härlig "må bra bok!"

    SvaraRadera
  4. Oj så många nya inlägg du hunnit med sen jag var här sist. Tiden bara rusar iväg.
    väldigt många fina bilder att vila ögonen på.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  5. Hej Lina, vilken fin beskrivning, känner verkligen igen det hela :)
    Vi åker tillbaka till Uppsala på söndag & jag jobbar både imorgon & på lördag & så har vi en en del att fixa.. Jäkla skit alltså att vi missar varann hela tiden. Hur länge ska ni vara här? Kram Evelina

    SvaraRadera