Har liksom upptäckt friheten i att susa fram på en damcykel.Fri i frihet, och fort går det fram. Förut var jag för skör.Så syr jag också en drak-dino-råtta, de ni./Lina
Gula blommor blommar, på de kala kvistar hon tog in.
Och stockrosor gror.
En liten fågel tvättar sig i morgon sval pöl,
hon ser på och känner efter.
Om ni undrar varför här är tyst?
Så är det för att mamman föder barn och så.
Inte riktigt, riktigt ännu,
men nog stundar det.
/Lina
Levande boll nr 2.
Denna i blått,
med två vita, tovade, tentakler.
Ser nästan lite kaxig ut på den översta bilden tycker jag.
-Kom igen då, kasta mig så långt du kan, om du vågar
såklart./Lina
Här, mina kvistar,
ingen gul blomma ännu.
Jag hade planer för dagen,
behöver sol,
kanske blir det inget av.
Hon ser osäker ut, där ovanifrån.
Sen ska jag känna mig vuxen och ansvarsfull,
gå på Melkers första utvecklingssamtal.
Tillägg:
Fikar på balkong, ett gäng handikappade ungdomar går förbi med sin ledsagare. Känner hur förbannad jag blir när jag ser denne krake, tuffa kille, ledsagare alltså, gå flera meter bakom sina ungdomar djupt försjunken i att skriva sms.
Fan världen!
/Lina
Det växer Stockrosor på vår gata.
När kylan kom,
jorden tog livet i bevar
och ensamma stod långa torra,
stal jag fröhus.Gömde dem i ett skåp och lät mig nästan glömma.
Vi gör ett försök nu,
att åter ge dem liv.Här i plastkrukor och tidningspapp, målade pinnar för färgens skull. Ljus rosa, mörk rosa och vit.
/Lina
Tog in kvistar ikväll
satte dem i vatten och väntar på att gula blommor ska slå ut.
Vet inte varför,
denna längtan efter gult.
Orkar inte det jag vill
men åker snålskjuts på pappan som är kreativ i skov.
Ett litet, trött, finger med i spelet
och det känns genast bättre.
God kväll.
/Lina
Handsydd boll med band i sina sömmar. Fylld med ris och ull.
Ibland kan det vara svårt för små barnahänder att greppa en boll. Därför uppkom denna variant.
Små hällor att hålla i för ett lättare kast.
Och här är sig likt igen. Alla på plats. Kanske fick vi dock hem en bortbyting.
-Är han inte lite tjockare? sa pappan.
Så var det ju också det att han somnade själv igår kväll, sa inte ett pip på hela natten,
eller jo förresten, BÖÖ.
Antar att han drömde om sin käraste mormor;)
Tack mor, för all hjälp!
Solen skiner på mamman idag. Hon ska sy och mäta magen.
/Lina
Liten handsydd mus. Utan öron men med svans. Kläde och randigt färgglatt bomullstyg, broderi och applikation. Tovat där bak och fram.
Jag är fortfarande inne på det barnsliga. Eftersom Filur med svans blev uppskattad ville jag göra ytterligare djur med sådan där bak.
Satt på balkong i sol, sydde mus och fick fräknar.
Försökte njuta av lugnet, lyssna på ljuden och glömma allt annat som borde.
Ikväll kommer Lillfisen hem igen!
/Lina
Liten är bortrest över helgen.
Mamman är tom i hjärta och själ.
Ser honom framför sig när han vinkar glatt medan bilen rullar sakta från gården, ut genom grinden, över fält och genom skog.Hon vet att han somnade snart och var nöjd, ändå så sorgligt. Kroppen och tårarna lever eget liv, och hon kan bara känna, ta emot det som kommer.Visst behöver hon vila, samla kraft.
Var sådär himladens gravid i lugn och ro, för en dag eller två.
Men hon är trött på det nu.
Att känna sig som en flodhäst, säl, eller valross varje gång hon ska vända sig i sängen.
Icke heller att förglömma det tjusiga position hon intar varje gång något skall plockas från golv, som när en sumobrottare ställer sig bredbent, redo för att börja en match.
Du kommer väl hem snart, lilla vän?
/Lina
Filur i textil. Handsydd med kläde, vadmal, lin och bomullstyg. Dekorerad med lintråd i alla de färger. Tovad svans. Hälla i ryggen för eventuell upphängning. Kavelfrans av bomullsgarn till hår.
Ska han heta Robert? Han liknar en kille på min lågstadieskola som hette så.
Robert hade hockeyfrilla och ljusa, spräckliga, trasiga jeans.Gympadojor.
Sprang mest hela tiden som jag minns.
Vi kände inte varann.
Robert bodde med sin mamma i lägenhet, jag var nyfiken, ville också bo i lägenhet, då. Och veta vem han var, kanske tycka om.
Så försvann han sen. Borta.
Bara borta en dag.
Han fick den i morse, lilla lillfis. Till sin förtjusning och mammans lycka. Tog det stadigaste grepp och tryckte kraken mot bröstet.
-Men mamma, man får inte glömma att hålla reda på svansen! Den är bra att ha vid kittling av näsor. Jag kittlar dig och du kittlar mig. (Han sa så, om han kunde prata.) Skrattar högt när jag låtsas nysa av allt det killiga.
Sen, när jag vinkar hej på dagisgården, gråter han inte, för tredje dagen i rad. Jag vill våga tro på förändring. Bara måste ringa nån när jag stängt grinden mot gården, vill inte vara ensam med min känsla. Ingen svarar. Men det gör inget, för jag är glad och stolt, med skitigt hår, i basker som tur är.
/Lina
Liten stickad kofta i bomull/lin garn.
Till Frö, från duktiga mormor.
Jag tycker den är underbar!
Kanske skulle du ta och komma snart, så jag får känna din lena hud och förundras över hur liten du är. Klä dig i fina små, och låta dig slumra mot mitt bröst.
Idag monterar jag Filur.
Ha en bra dag!
/Lina
Håller på med en alldeles särskild filur.
Han är glad i färgen och förtjust i mönster.
Så som en del av mig.
/Lina
Små dinglande enheter för nyfiket litet öga.
Gula blommor blommar, på de kala kvistar hon tog in.
Levande boll nr 2.
Här, mina kvistar,
Det växer Stockrosor på vår gata.
Liten handsydd mus. Utan öron men med svans. Kläde och randigt färgglatt bomullstyg, broderi och applikation. Tovat där bak och fram.
Liten är bortrest över helgen.
Filur i textil. Handsydd med kläde, vadmal, lin och bomullstyg. Dekorerad med lintråd i alla de färger. Tovad svans. Hälla i ryggen för eventuell upphängning. Kavelfrans av bomullsgarn till hår.
Liten stickad kofta i bomull/lin garn. 
Håller på med en alldeles särskild filur.
Lite bilder från huset där vi tillbringat helgen. Påskris och gula liljor, lite turkos på soffan i köket. En traskrona jag visat tidigare, färgerna är så glada att jag var tvungen sätta upp henne igen.