torsdag 10 juni 2010

Klyva ved.





Liten gofis klyver ved med morfar.
Först med kläder sedan utan.
Undrar vilket som känns mest som frihet?


Sen middag i trädgård
och någon svär över myggen.

Vi försöker komma på plats
och göra allt sådant vi inte kunde förr
.
Saknar vänner gör vi också, tänker det vore fint att ha dem här. Ändå ville vi vidare, kanske glömde vi på vägen varför, gick med osäkra bestämda steg, det blev,
och nu är vi här.


Inget är konstant.

/Lina

6 kommentarer:

  1. Hej hej, grattis till att ha vunnit min give away! Kolla din gmail och hör av dig ;)

    SvaraRadera
  2. Lilla sötisen! Lilla S gör lika här hemma! Kommer helt plötsligt lyckligt springandes och vart kläderna blivit av vet hon knappt själv ;-) Å vet du? Hon har börjat gå på potta, hurra, gjorde som jag gjorde med T efter många om och men. Har helt enkelt inte köpt fler blöjor, bära eller brista :-) Mina stora tjejer!Ser så fint ut uppe hos er! Det kommer bli super, jag lovar! Men vi saknar er! Kram på er!/Tess

    SvaraRadera
  3. Spännande men i bland måste man våga för att vinna.
    Lena

    SvaraRadera
  4. Härligt att kunna va nakenfis ute o hjälpa morfar...:) det är frihet det...:) Kram Annika

    SvaraRadera
  5. Se vilken barndom du ger dina barn... Så äkta! Va slår de?

    SvaraRadera
  6. Friskt vågat, hälften vunnet.
    Uppsala finns ju alltid kvar om det skulle vara så.
    Jag önskar er all lycka till.
    Saknar er som tusan Lina!!!

    SvaraRadera