Under lysrör.

Ikväll har hon stängt sig inne i verkstad,
under lysrör.
Andats terpentin och linolja,
lyssnat på P3-live och drömt sig bort.
Någon annan steker lamm,
och knotten svärmar.

Kanske syns färgerna när idag blivit imorgon.

/Lina

Pinne till knopp.

Har fått keramikknopp, för utomhusprydnad, av kär gammal vän.
Visst krävs en ståtlig pinne att sitta på?

Täljd i väntan på färg.

God afton.
/Lina

Gräskrona med trasblomster.

Gräskrona med trasblomster,
för att göra midsommarfint.
Hänger utanför vår bro,
pryder, dinglar, svajar.

/Lina

Midsommarbarn.

Midsommarbarn, i folkdräkt.

/Lina

Vindsnurra.

Vindsnurra av kaviartub.
Att förundras över och blåsa på.
-Ajja, bara titta, bara blåsa...(Får se hur länge de håller.)

Börjar bli otålig om kvällarna, måste göra nåt, men vad? Igår blev det vindsnurror.

/Lina

Rygg i rygg.

Vi sova middag,
stor, liten och mindre.
Rygg i rygg vara de nära,
och stora yllefilten över.

/Lina

Spektakel.

Slöjdat Spektakel.

Häst på styltor, av ylletyg i grått. Broderade ögon och lintrådsvippa till svans. Stoppad med ull, och benen är täljda av färsk björk.

Prototyp för att se om mönstret fungerar, inbjuder till variation och utsmyckning. Fantasi.
Men denna får stå för naturlighet.

Roligt att prova nytt!

Trevlig helg till alla.

/Lina

Lite som vi har det.

Här, lite som vi har det för tillfället.
Solen skiner och saker börjar falla på plats.
Mamman tar sats och planerar varje steg hon tar.
Försöker vara pedagogisk,

och gud välsigne bärsjalen! När helst hon hade tio armar.

/Lina

Skär kopp.

En skär kopp till mor.
Vakna upp om morgonen, finn en lapp på köksbordet. Ett paket hämtas på posten. Löpnummer, pinkod och några fina ord.
En skär kopp till mor,
till mig,
från käresta min.

Och så köpte vi en bil, brum-brum, skruttibangbang, men det går över sommaren, säkert längre.

/Lina

Tog tag.

Och så gjorde hon så, mamman, tog tag.
Plockar nya blomster och låter sig regnas på. Det var skönt och friskt i luften. Fiskorven skrek från barnvagnen, ville inte sitta still...
Vi körde över en snigel, liksom kärringtänder, i all hast, och det kändes brutalt. Stackars snigel, hela huset förstört. Blommor kan ju resa sig.
Boboo, säger Melker när jag bokstaverar blomma. Ser glad och nöjd och ogenerat stolt ut. Vet man kan lukta på dem också, liksom han gör när han får en egen klöver i näven för att förvillas.
Kära lilla vän, gud va jag älskar dig.

Lördag.

/Lina

Rastlös.

Slänger en bukett blomster som gjort sitt
och bakar en smulpaj på känn.
Vi väntar idag,
och tycker det är synd att det regnar ute.
Ja visst är hon rastlös, mamman.
Rastlös, men skiter i att ta tag, tvätta ansiktet och klä sig snyggt. Trots hon vet att hon borde.
-Hallå, kan ingen komma och servera mig?

En bil behöver vi också!

/Lina

Måla en sten.

Melker är inne i en systematisk period. Älskar att plocka med saker hit och dit, göra högar, flytta från en hink till en annan.
Slänga i vatten och säga plopp, samtidigt se förvånad ut.
Jag målade några stenar att plocka med...

/Lina

Klyva ved.

Liten gofis klyver ved med morfar.
Först med kläder sedan utan.
Undrar vilket som känns mest som frihet?

Sen middag i trädgård
och någon svär över myggen.
Vi försöker komma på plats
och göra allt sådant vi inte kunde förr.
Saknar vänner gör vi också, tänker det vore fint att ha dem här. Ändå ville vi vidare, kanske glömde vi på vägen varför, gick med osäkra bestämda steg, det blev,
och nu är vi här.

Inget är konstant.

/Lina

Flyttade.

Vi är flyttade nu.
Med allt vi äger åkte vi uppåt,
och det var med den märkligaste känsla.
Sorg och hopp och nyfikenhet och vemod.
Rakt in i det svarta hål, for vi.

Här, ängsblom från min barndoms blomsteräng. Där jag strövat så mången gång.

/Lina

Mors kopp.

Mors kopp, fick jag igår, av barnen mina.

Jag är en tvåbarnsmorsa med kritvita ben.
Svettas om nätterna, inte minns jag det var såhär svallande.

Sedan sist. Frö har fått godare kinder och Melker har hittat sin roll som brorsa.

Idag har vi packat köket i lådor, sorterat och slängt.
Vi tyckte vi hade strategi, vi föräldrar. La sådant vi ville ha tillgängligt i chiffonjén.
Bara det, att Melker hittade nyckeln och gömde den i en skattkammare någonstans...

På söndag drar vi vidare.

/Lina

Borde.

Ammar, byter blöja,
ammar, byter blöja.
Äter en kexchoklad i förbifart.
Det sitter en kille och pluggar, på blå älg, i lekparken rakt över. Han ser sig idel om, vill säkert ha sällskap.
Känner mig skyldig, och slutar glo. Trots jag vet att han inte ser mig.
Jag låter kvällen gå, fast jag borde så mycket.
Borde så mycket.
Känns varmt i huden, men kan inte avgöra om det är solens fel
eller feber.

/Lina

Vanlig dag.

Vanlig dag, men med banankartonger runtomkring,
och sakta vi fylla dem med allt vi äger.

/Lina

Drak-dino nr. 2.

Drak-dino nr. 2, i orange, rosa och vitt. Handsydd av vadmal och kläde. Det mönstrade tyget av bomull är återvunnet av en tepåse från Tanzania. Stoppning av ull.

Här är sommar, som semester, och jag glömmer vilken dag det är. Skönt, det gör ingenting.
Vi hänger i parker, fikar mest hela dagarna, tycker om varandra och drömmer om framtid som komma.

/Lina

"för hjärtat känner så mycket"

Mamman smyger in till storebror,
han sover sedan en bra stund.
Lägger sig bredvid och sträcker armarna genom spjälor.
Han är varm och klibbig i huden, sådan svår att smeka.
Varmfoting! som mor sin.
Nästan vill hon gråta, för hjärtat känner så mycket.
-Lilla vän, du känner väl hur mycket jag är här och älskar dig?
Sådär som man vill vänner ska veta när man tänker goda tankar om dem. Ifall det skulle vara så att man glömde säga högt.
Vi har skojat och dansat och bråkat om tandborstning, kanske sånt man gör.
Varit glada och blivit trötta, lånat böcker och tänkt oss för.
Nu är dagen slut.
Pappan sitter på balkongen, dricker väldens finaste kaffe, andas friskt och fuktigt,
hon vill tro att hon vet vad han tänker.
Men tillräckligt, och fint nog, att se honom där genom rutan.

/Lina

Storebror.

Det är skitvarmt och grönt i björkarna. Frö sover och storebror har det lite kämpigt.
Mamman och pappan vaktar varje steg de tar och varje ord de säger, de vill inte göra fel...

Tog mig för att sy knappar i vit/blå randigt klänningstyg,
sånt man aldrig gör.
Sånt jag aldrig gör.
Sen åt vi middag med riktig mat, och sallad till,
och nu luktar fingrarna koriander.
Det kändes bättre så.

(Ni mammor och pappor, med eller utan barn, kunnig eller hjälpsam,
storebror har fått tillvaron upp och ner, nyfiken,
men arg också,
och ledsen lätt,
tipsa oss gärna.)

/Lina