Täljd pinne på mormorsrutor.
Målad med linoljefärg./Lina
Och jag avundas hennes slit, flinka, flitiga fingrar.
Noga, med stil och skicklighet.
Jag vet hur hon satt om kvällarna, kanske en kaffekopp och något program.
I tysthet och glasögon på. Det är så det blir. Den ska lekas med, värmas av, gömmas under och kanske verka taket till en koja.
Jag ska se och minnas, glädjas om igen.Ebba har fått en filt av sin gammelmormor.
/Lina
Å tänk så vi ska elda.
Ebba i vårt kommande hem, virad i finaste filten.Jag brygger te idag, men glömmer att dricka innan koppen kallnat. Det skiner höstsol och jag ska göra så mycket. Måla och fejja, andas friskt
och kanske klä mig först.Det är lustigt hur saker blir och livet lever. Utan att tänka efter, som sagt, och utan att ta ett enda beslut vändes världen för oss, något nytt, något bra
hoppas vi.
Saker blir./Lina
Tvära kast åter. Vi gör utan att tänka.
Det går fort och undan och i November flyttar vi igen.
Cirka milen utanför Uppsala.
/Lina
Jag hittar tallkottar varstans i vårt hem. Och på köksbordet står en snoppad pelargon i nån trendig vas. Titta! Sa han stolt, och blev osäker när vi inte utbrast -ja, men oj! med glada miner som vi brukar.
Men vi luktade på den sen, och satte den i vas.
Idag läser vi tidningar tillsammans på gården.
Det står tomma koppar på vårt bord och runtom ligger rena kläder i högar. Inte vek vi dem idag heller.
Men vi åt middag med varann och pratade om första dagen på förskolan. Bakade en kaka och bjöd morfar på fika.
/Lina
Jag åker långväga,
möter människor som värmer mig.
Kommer hem igen, med smutstvätt
och nya beslut i väskan.
Orkar inte packa upp med det samma, låter väskan ligga och drälla
bland allt skräp vi drar in under skorna.
Jag ligger lågt ett tag, väntar på tid och lust.
Tack till er som hälsar på.
/Lina
Älsklingens slipsgubbe. Står på en hylla i vårt kök, blickar ut över oss och kaos, skratt och gråt och mat
