

Sen förstår jag, och såhär är det varje gång.
Här om kvällen, när kronan nedan var färdig kom tomheten. Älskade pysslade med sitt och jag satt först bara som ett fån, tittade på och visste inte var jag skulle göra av mig själv.
Började tälja. Satt till alldeles för sent, för att jag inte kunde sluta, och kunde senare inte somna av all inspiration som tog min uppmärksamhet.
Jag har inte täljt färdigt ännu.
Ovan en prydnadspinne från i höstas. Den står i en kruka utanför vår dörr i Dalär. Runt om finns skarpt grönmålade kvistar. Jag tyckte allt var för grått då.
/Lina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar