Te på balkong.

Melker tar en eftermiddagsfika på balkongen.

God kväll.
/Lina

Hemma i hem.

Visst är det roligt att komma hem och se vad som hänt sedan sist. Porslinsblomman blommar för första gången, skära små, nästan som stjärnströssel sa kära.

När blomman planterades gjordes också en klätterställning till den. Metalltråd och några pärlor, kommer snart inte synas för alla blad och slingerslingor... Hjärta i mitten.

Hann med ett litet loppisbesök när jag besökte mamma i veckan. Stor gammal keramikskål är för tillfället fylld med frukt, bredvid står en liten stake med öra och bakom en stor röd plåtburk med målade detaljer. Jag är nöjd.

Trevlig kväll!

/Lina

Lilla vän.

Lägger Melker för han är för trött för sig själv. Ligger bredvid, försöker mysa. Han lyfter den lilla armen och tar målmedvetet ett stadigt grepp om min näsa. Passar lagom i hans lilla fina klibbiga hand. Ruckar sedan näsan fram och tillbaka, som med växelspak. Jag kan inte andas för handen gör lock, försöker vara kärleksfull och plockar bort hand från näsa. Automatiskt är den åter efter en halv sekund. Vi gör så om och om. Vet inte om lille herrn blir frustrerad, kanske, han fäller in fingertopparna så dom små sylvassa sätter sig med jämna mellanrum runt min nos. Jag skriker till, det gör ju riktigt ont. Melker rycker, ser förskräckt ut och underläppen, den lilla underläppen darrar. Förtvivlad gråt, och jag känner mig som den hemskaste...
/Lina

Status nyrenoverat.

Väggar och tak är målade, och ljuset kom till vår svit. Befriande och lugnt. Vi sover bra här nu. Idag fick jag privilegiet att sova ända till elva, inte var dag.

Igår åkte vi till Nygårdsannas utförsäljning i Garsås. Mycket fina kläder och många ivriga kvinnor. Vissa vet verkligen hur man armbågar sig fram. Tur att jag hade fint sällskap! Gud, lät jag kanske lite bitter. Stickad tröja i ull blev min. Hänger här på slitet linneskåp i vårt sovrum.

Älskligsros på stolen bredvid sängen.

Vi sitter ute under pilen i skuggan, gör inget, fäktas med en fluga ibland. Det är lugnt men jag hör en motorsåg någonstans uppöver byn. Det står ett naket skal av hus hos grannen. Igår rev han. Konstigt, det har ju alltid stått där, det lilla skjulet, varit spännande och lite förbjudet. Visst ville vi alltid smyga dit när vi var små, gömma oss eller rota lite. Nu är det snart borta, bara naket en stund först. Inget är hemligt naket, visst är det skönt?

/Lina

Majstångsresning.

Var på den årliga majstångsresningen i byn idag. Lagom till när alla barn kom med Rumpo(som man säger på mål), den långa bundna med blommor och blad, brakade regnet lös. Han som tycker att han är lite rolig och härlig och alltid leder sången var tvungen att ställa in dansen i år. Snopet att stå där med kalla tår i sandaler, paraflax i hela skyn, och ingen dans eller sång om grodor som äro lustiga. "Så göra vi när vi tvätta våra kläder, tvätta våra kläder, tvätta våra kläder" Vers på vers. När jag var liten trodde jag att vi sjöng om hur vi gjorde vin samtidigt som vi tvättade och manglade och gick till kyrkan och allt det där. Nu vet jag.

Ängsblommor på vårt bord och hemvävd duk som gammelmormor gjort.

God natt.

/Lina

Ute göra.

Dagen har vi ägnat åt att gräva kryddland vid husväggen. Skönt och avkopplande att vara ute, få sånt där kli på armarna av buskar som river små revor och återigen vara sunkig och ful. Rensade också ett och annat land, balanserade skottkärra och försökte behålla kontakten med verkligheten. Så lätt att flyga bort.

I bakre kanten flätade vi ett litet staket av pil, smyckade med kakformar av metall. Fatet är ett gammalt trasigt som jag drejat en gång i tiden, gillar det blå så det fick vara med. Örterna är än så länge ganska veka men tanken är att de skall växa och att landet skall fyllas på undan för undan.

Ha det så fint!

/Lina

Illustrera dagen.

Illustration av vår dag. Taket är nu färdigmålat och väggarna rollade en gång. Träningsvärk i nacken idag efter gårdagens arbete i uppåtläge. Sitter fortfarande i mitt blåställ, väntar på kvällsfika, sippar rövin och rör mig sakta. Fastnar ibland med blicken på något, försöker se på saker med nya ögon. Imorgon är midsommar här och det regnar stilla på vår gård.

/Lina

Renovera.

Blåställ på, och fula är vi, ingen orkar bry sig när vi ändå bara är hemma och skrotar. Borstade dock tänderna för att inte helt förfalla. Vi rensade ur sovrummet i "salongen" nu på förmiddagen. Älskade kvistlackar taket, jag är för kort och Melker sover i friskaste luft. Mycket tänk nu. Tänk och jobb och analyser. Men det hjälper. Anna-Jóna, jag köpte en sån där ring igår, fingrarna är smidigare än någonsin:) Tack det samma för en skön dag, du är guld!

Och har man fått sin första tand måste man ju också ha en borsta att borsta den med!

Ha en bra dag!

/Lina

Stiltje.

Lite stiltje här, men i verkligheten händer mycket. Tankarna är många och hjärtat lite tungt att bära... Syr, syr på systers kudde som väntat på mig. Den är dala och jag blir nöjd, skönt att göra färdigt! Är det inte alltför sällan i livet vi gör färdigt? Färdigt en kudde eller färdigt en känsla, ett minne en tanke. Vi rusar oftast fort.

Lilla älskade plutt.

Börjar bli trött och det är ensamt här nu. Lite hungrig också.

/Lina

Resa.

Hör pulsen för att huvudet ligger för hårt mot kudden, kan inte sova, måste gå upp. Ritar lite och väntar på tiden. Somnar sedan och vaknar, packar väska och åker tåg. Träffar en söt mamma med en pojke som heter Folke, han är nio månader. Melker och Folke leker i mittgången på tåget. Leker så mycket som en (snart) åtta månaders och en nio månaders kan. Känns fint och vi har så mycket att prata om. Jag får separationsångest när jag tänket på att mötet bara är tillfälligt, kommer aldrig igen.
Melker träffar mormor och gammelmormor och gammelmorfar och moster, mamman köper nya sandaler och blir kär i dem. Sen åker vi vidare, fikar på café, städar hela lilla huset medan morfar går runt runt med lilla som börjat spotta och fräsa vid minsta upphetsning. Nu sitter jag här, hemma i Dalom, lite trött och lite hög av socker. Mellan möten och känslor hann jag också med att köpa skålen på bordet, framför mig. Blå och mycket turkos, min favoritfärg, jag vågar säga det.

God natt.
/Lina

Mönster.

Som sagt, inspirationen flödade igår. Ritade ett mönster på papper, omformade, och försökte sedan avbilda med nål och tråd på vadmal. Svart och vitt än så länge, men möjligheterna och kombinationerna är många. Har länge haft en bild i huvudet av ett blad och ett hjärta tillsammans i en form. Detta var vad som kom ut, hjärtebladsblomma.
/Lina

Inspirerad.

Hem från jobbet, missade min hållplats för att tankarna var någon annanstans. Verkstad i mitt huvud, bilder som bytte av varandra och allt gick som blixten. Färger, former, mönster. Var på myrorna tidigare idag, det började där. Fann två tygbitar, den ena i form av duk, tänkte den kan vara användbar till något... Den andra, gammalt madrasstyg i blått. Letade så länge.

Duken är av lin och går i svart och gult. Ligger på skänken i vardagsrummet i väntan.

I båda ändar finns ett mönster i svart.

Insåg hur mina händer och jag, kroppen och själen, hela helhet, är beroende när tomhet fanns i dem på vår resa. Led inte, men tomhet fanns. Fint på ett vis, eller kanske många. Måste rita ner nu innan jag glömmer...

God kväll.

/Lina

Fantastisk.

Fantastisk! Ni som inte har sett "Lars and the real Girl" måste göra det! Den gav så mycket...

Lullar fortfarande runt i nattlinne, det jag köpte på myrorna och är pinsamt nöjd över. Varma mackor i ugn till frukost, för att det är söndag. Måste leta fram min tröja med känd sångtext, älskade säger att jag måste ha den på. Ikväll drar vi till storstan för Bruce. Hyllad och älskad, allsmäktige Bruce. Jag ska försöka vara en i gänget.

/Lina

Borta och hemma.

Tänkte jag skulle skriva några rader varje dag, tre av dessa dagar här.

Dag ett.

Älskade och vår lilla ligger tätt, bredvid mig. De sover. Liten grön ullfilt och regnjackor på gräset, det fläktar i det varma och jag hör sirener, kanske för att minska romantiken. Vi är nedan det äldsta slottet på Irland (sades det). Dagen är fin, lugn, fåglarna pratar med oss och med varandra och jag sneglar över axeln. Ser min egen rumpa i tighta jeans, platt och utfluten (vill nästan säga utflyten, som i flyta, men det blir fel), tycker den ser ok snygg ut.

Jag petar bort en liten grön lus från Melkers öga, han rycker till, pappan rycker till. RÄDD för regnmolnen! Nej, det är ingen fara. Tar på sig en tunn randig tröja och somnar om. Jag upptäcker en fläck av pappa-dreggel på Melkers mössa (den är cool och kommer från Berlin), sen ler jag och lägger pennan bort.

Dag två.

Klantiga eller dåliga? oerfarna föräldrar. Filt i gräset idag igen. Melker sover nu. Sussande, matande, roande, road? gosande. Melker bajsar och mamman har ingen ren blöja med. Petar av bajset i gräset, sätter på samma blöja igen, inte ren och inte heller full av bajs. Lilla fina barn.

Vi byter ställe för skuggan blir för kall, det prasslar i torra löv, Någon är där, söker.

Äldre herre kommer fram till mig där jag sitter som en skräddare med sträckt rygg. Små rutor på kavajen och mustach. Han frågar om jag mediterar, kommer nära, för nära och sätter sig på huk. Äter munk ur prasslig påse och frågar om jag vill ha. Nej tack säger jag, jag är artig. Den äldre luter sig mot mig, ut med armarna och försöker krama om mig. Av reflex ryggar jag tillbaka. Rädd. Säger något som; nej, det är ok. Kan inte längre minnas. Men, jag gillar också att meditera! vill mannen berätta. Håller fram handen för att jag ska ta den, blundar. Jag tar den inte, kanske såg jag bara frågande ut, fortfarande rädd. Vi är mitt på dagen, i en park, utanför en kyrka av sten, Melker sover och jag är rädd för en främling. Brukar sällan känna så, naiv och godtrogen. Mannen tröttnar och går, tom prasslig påse i sin hand.

Dag tre.

Tredje dagen på filt i grönt gräs. Melker sover. Sover i skuggan av ny gammal Irlänsk barnvagn med trasigt hjul och utan broms. "Utan hjul och utan däck och motorn den är väck" Idag la vi våra händer på en sten av magi, eller evighet, minns inte.

Borta och hemma, nu är vi åter.

/Lina